സ്വീഡൻബർഗിന്റെ കൃതികളിൽ നിന്ന്

 

Om Himlen och om Helvetet #2

ഈ ഭാഗം പഠിക്കുക

  
/ 603  
  

2. Herren är himlens Gud.

Det första man bör veta är, vem himlens Gud är, eftersom allt annat beror därav. I hela himlen erkännes ingen annan som himlens Gud än Herren allena. De säga där, såsom Han själv lärde, att Han är En med Fadern, att Fadern är i Honom och Han i Fadern, och att den som ser Honom ser Fadern, och att allt det heliga utgår från Honom (Johannes 10:30, 38, 14:9-11, 16:13-15) Jag har ofta talat med änglarna om detta, och de ha alltid sagt, att de i himlen inte kunna åtskilja det Gudomliga i tre, eftersom de veta och förnimma, att det Gudomliga är ett, och att det är ett i Herren. De ha även sagt, att de av kyrkan som komma från världen och hos vilka det är en föreställning om tre Gudomsväsen inte kunna mottagas i himlen på grund därav, att deras tanke irrar från den ene till den andre, och det där inte är tillåtet att tänka tre och säga en 1 , eftersom var och en i himlen talar från tanken, ty där är det ett tänkande tal eller en talande tanke. De som i världen åtskilt det Gudomliga i tre samt hyst en särskild föreställning om var och en av dem och inte gjort den föreställningen till en och koncentrerat den i Herren kunna därför inte mottagas. Det gives nämligen i himlen ett meddelande av alla tankar. Om någon skulle komma dit som tänker tre och säger en skulle han därför genast kännas åtskils och förkastas. Men man bör veta, att alla de som inte skilt det sanna från det goda eller tron från kärleken, när de i det andra livet blivit undervisade, mottaga den himmelska föreställningen om Herren, att Han är världsalltets Gud. Men det är annorlunda med avseende på dem som ha skilt tron från levernet, det är, som inte ha levt enligt den sanna trons föreskrifter.

അടിക്കുറിപ്പുകൾ:

1. Att kristna utforskats i det andra livet angående den föreställning de hade om den ende Guden, och att det utrönts, att de hade en uppfattning om tre gudar Himmelska Hemligheter 2329, 5256, 10736, 10738, 10821. Att en Gudomlig Treenighet i Herren erkännes i himlen nr 14, 15, 1729, 2005, 5256, 9303.

  
/ 603  
  

സ്വീഡൻബർഗിന്റെ കൃതികളിൽ നിന്ന്

 

Arcana Coelestia #4635

ഈ ഭാഗം പഠിക്കുക

  
/ 10837  
  

4635. GENESEOS CAPUT TRIGESIMUM SEXTUM

Quia in praemissis ante capita Geneseos hactenus explicata sunt quae Dominus apud Matthaeum cap. xxiv praedixerat de ultimo tempore Ecclesiae, et quia apud eundem Evangelistam eadem continuantur 1 capite xxv, licet etiam illa suo ordine quoad sensum internum explicare quae in littera haec sunt: Tunc simile fiet regnum caelorum decem virginibus, quae accipientes lampades suas exiverunt in occursum Sponsi: quinque autem erant ex illis prudentes, quinque vero stultae; quae stultae accipientes lampades suas non acceperunt secum oleum; verum prudentes acceperunt oleum in vasis suis cum lampadibus suis. Tardante autem Sponso, dormitarunt omnes, et obdormierunt: media autem nocte clamor factus est, Ecce Sponsus venit, exite in occursum Ipsius: tunc excitatae sunt omnes virgines istae, et adornarunt lampades suas: verum stultae prudentibus dixerunt, Date nobis de oleo vestro, quia lampades nostrae exstinguuntur; responderunt autem prudentes, dicentes, Ne forte non sufficiat nobis et vobis; abite vero potius ad vendentes et emite vobis ipsis; abeuntibus autem illis ad emendum, venit Sponsus, et paratae ingressae sunt cum Ipso ad nuptias, et clausa est 2 janua. Postea vero veniunt etiam reliquae virgines, dicentes, Domine, Domine, aperi nobis; Ipse vero respondens dixit, Amen dico vobis, non novi vos. Vigilate itaque, quia non scitis diem, neque horam, in qua Filius hominis venturus est, Matth. 25:1-13.

അടിക്കുറിപ്പുകൾ:

1. Cap. xxv before eadem

2. In the First Latin Edition, and in the Manuscript, Swedenborg copied from Schmidius ostiumque clausum est, but then altered as above. In his copy of Schmidius he notes quando maritus homo clauditur ostium

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.

സ്വീഡൻബർഗിന്റെ കൃതികളിൽ നിന്ന്

 

Arcana Coelestia #2643

ഈ ഭാഗം പഠിക്കുക

  
/ 10837  
  

2643. ‘Quis dixisset Abrahamo, Lactabit filios Sarah?’: quo significet quod Dominus propria potentia implantaverit Humanum Divino, constat ex repraesentatione ‘Abrahami’, tum ‘Sarae’, et significatione ‘lactare’ et ‘filiorum’; quod ‘Abraham’ repraesentet Divinum Bonum, et ‘Sarah’ Divinum Verum, ostensum est; quo ‘lac’ sit spirituale ex origine caelesti, seu verum ex bono, videatur n. 2184, ita ‘lactare’ est implantare illud; quod ‘filii’ sint vera, hi quae in Rationali, constat ex significatione ‘filiorum’, n. 489-491, 531 quod haec in sensu interno significent quod Dominus ex propria potentia 1 Humanum implantaverit Divino, est quia Divinum Verum est idem ac Divinum Humanum, de quo cum dicitur quod ‘lactet filios Abrahamo’, significatur quod Humanum implantaverit Divino, et quia Humanum, est ex propria potentia: sed haec aegre queunt clarius ad intellectum explicari; si pluribus, obscurescet sensus adhuc magis, nam sunt Divina, quae solum coram angelis per caelestia et spiritualia sisti queunt; si coram homine aliquo stilo elevatiore, caderent in ideas materiales et corporeas quas homo habet 2 .

[2] Praeterea sciendum, quod Divinum Rationale Domini quoad quale cum primo natum est describatur his verbis, ‘Risum fecit mihi Deus, omnis audiens ridebit mihi: et dixit, Quis dixisset Abraham, Lactabit filios Sarah?’ e more antiquo enim fuit, cum nasceretur infans, quod nomen significativum status inderetur, et quod status tunc quoque describeretur, sicut cum Cain nasceretur Havae et Adamo, Gen. 4:1;

cum Sheth illis, Gen. 4:25;

cum Noah Lamecho, Gen. 5:29;

cum Esavus et Jacobi Isaco, Gen. 25:25, 26;

cum duodecim filii Jacobo, Gen. 29:32-3:30:6, 8, 11, 13, 18, 20, 24; 35:18;

cum Perez et Zerah Tamari Gen. 38:29, 30;

cum Menasheh et Ephraim Josepho, Gen. 41:51, 52;

cum Gershom et Eliezer Mosi, Exod. 2:22; 18:4: quid hi omnes repraesentant, et quid significant in sensu interno, descriptioni adjunctae nomini quod indebatur, involutum est; ita hic quid Jishak; quid autem involvitur, patet aliquantisper a summaria explicatione, sed arcaniora usque recondita sunt, nam sunt Divina, quae nullis formis et formulis vocum expressibilia sunt.

അടിക്കുറിപ്പുകൾ:

1. The following two (or in some cases more) words are transposed in the Manuscript.

2. The Manuscript inserts in quibus nihil lucis talium.

  
/ 10837  
  

This is the Third Latin Edition, published by the Swedenborg Society, in London, between 1949 and 1973.