2. Herren är himlens Gud.

Det första man bör veta är, vem himlens Gud är, eftersom allt annat beror därav. I hela himlen erkännes ingen annan som himlens Gud än Herren allena. De säga där, såsom Han själv lärde, att Han är En med Fadern, att Fadern är i Honom och Han i Fadern, och att den som ser Honom ser Fadern, och att allt det heliga utgår från Honom (Johannes 10:30, 38, 14:9-11, 16:13-15) Jag har ofta talat med änglarna om detta, och de ha alltid sagt, att de i himlen inte kunna åtskilja det Gudomliga i tre, eftersom de veta och förnimma, att det Gudomliga är ett, och att det är ett i Herren. De ha även sagt, att de av kyrkan som komma från världen och hos vilka det är en föreställning om tre Gudomsväsen inte kunna mottagas i himlen på grund därav, att deras tanke irrar från den ene till den andre, och det där inte är tillåtet att tänka tre och säga en ¹ , eftersom var och en i himlen talar från tanken, ty där är det ett tänkande tal eller en talande tanke. De som i världen åtskilt det Gudomliga i tre samt hyst en särskild föreställning om var och en av dem och inte gjort den föreställningen till en och koncentrerat den i Herren kunna därför inte mottagas. Det gives nämligen i himlen ett meddelande av alla tankar. Om någon skulle komma dit som tänker tre och säger en skulle han därför genast kännas åtskils och förkastas. Men man bör veta, att alla de som inte skilt det sanna från det goda eller tron från kärleken, när de i det andra livet blivit undervisade, mottaga den himmelska föreställningen om Herren, att Han är världsalltets Gud. Men det är annorlunda med avseende på dem som ha skilt tron från levernet, det är, som inte ha levt enligt den sanna trons föreskrifter.

脚注:

10809. ¹ Deinde interrogabant quomodo Dominus apparet apud angelos e nostra tellure; dicebam quod appareat in Sole ut Homo, ² circumdatus ibi ³ igneo solari, ex quo omnis lux est angelis in caelis, et quod calor qui procedit inde, sit Divinum Bonum, et quod lux quae inde sit Divinum Verum, utrumque ex Divino Amore, qui est igneum apparens circum Dominum in illo Sole; sed quod ⁴ Sol ille modo angelis in caelo appareat et non spiritibus qui infra sunt, quoniam hi remotiores sunt a receptione boni amoris et veri fidei quam angeli qui in ⁵ caelis. Quod autem solem mundi attinet, is nulli in altera vita apparet, sistitur tamen in idea illorum sicut nigrum ⁶ non visibile, ex opposito ad Solem caeli, qui est Dominus. ⁷ Quod quaesiverint de Domino ac de Ipsius apparentia coram angelis e nostra tellure, dabatur illis, quoniam tunc placuit Domino Se praesentem sistere apud illos, ac in ordinem redigere quae ex malis ibi deturbata sunt, de quibus conquesti sunt; ut haec viderem, causa etiam erat quod illuc perductus sim.

脚注:

8361. ‘Et rectum in oculis ¹ Ipsius feceris’: quod significet vitam secundum illa, constat ex significatione ‘rectum facere’ quod sit vivere secundum ² dictamen veri; et ex significatione ‘in oculis Jehovae’ quod sit coram Domino, ita secundum praecepta Ipsius, nam Dominus est in praeceptis Suis cum vivitur secundum illa; is quoque dicitur ‘in oculis Domini esse’ qui in fide in Ipsum est. Quod ‘vocem audire’ attinet, significat ³ id proprie oboedientiam, n. 2542, 3869, 5017; sed cum quoque dicitur ‘facere’, ut hic, tunc ‘audire’ significat fidem, et ‘facere’ vitam, ut constare potest a Domini verbis apud Matthaeum, Omnis qui audit Mea verba et facit ea, comparabo viro prudenti; at omnis audiens verba Mea, sed non faciens ea, comparabitur viro stulto, 7:24, 26:

apud Lucam, Omnis qui venit ad Me, et audit sermones Meos facitque eos, monstrabo vobis cui similis ⁴ est, 6:47:

apud eundem,

Semen quod in terra bona, tu sunt qui in corde simplici et bono audiunt verbum, retinent, et fructum faciunt in patientia, 8:15:

apud eundem,

Jesus dixit, Mater Mea et fratres Mei tu sunt qui audiunt verbum Dei et faciunt illud, 8:21 ⁵ ; in his locis ‘audire’ significat ⁶ percipere, intelligere, et fidem habere, ⁷ ‘facere’ significat vivere secundum illa; at ubi ‘audire’ dicitur et non simul ‘facere’, tunc ‘audire’ significat fidem voluntate et actu, ita oboedientiam; causa est quia quod auditur, hoc transit in visum internum qui intellectus, et ibi excipitur a voluntate, et transit sicut per circulum in actum; inde voci audire inest ⁸ natura significatio oboedientiae, prout audire aut auscultare alicui, videatur n. 4652-4660.

脚注: