स्वीडनबॉर्ग के कार्यों से

 

Om Himlen och om Helvetet #1

इस मार्ग का अध्ययन करें

  
/ 603  
  

1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid 1 , säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro 2 :

»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord 3 . Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter 4 för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken 5 ; med månen Herren med avseende på tron 6 ; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro 7 ; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek 8 ; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse 9 ; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening 10 , och med härlighet Ordets inre mening 11 ; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är 12 .

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

फुटनोट:

1. »Tidevarvets fulländning» är kyrkans sista tid, Himmelska Hemligheter 4535, 10672.

2. Herrens förutsägelser i Matteus kap. 24 och 25 om tidevarvets fulländning och sin ankomst, således om kyrkans steg för steg fortgående ödeläggelse och om yttersta domen, förklaras i inledningarna till kapitlen 26-40 av Första Mosebok Himmelska Hemligheter 3353-3356, 3486-3489, 3650-3655, 3751-3759, 3897-3901, 4056-4060, 4229-4231, 4332-4335, 4422-4424, 4635-4638, 4661-4664, 4807-4810, 4954-4959, 5063-5071.

3. Att det i Ordets alla samtliga och enskilda ting finns en inre eller andlig mening, Himmelska Hemligheter 1143, 1984, 2135, 2333, 2395, 2495, 4442, 9049, 9063, 9086.

4. Att Ordet är skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter, och att på grund därav alla samtliga och enskilda saker däri beteckna andliga ting, Himmelska Hemligheter 1404, 1408, 1409, 1540, 1619, 1659, 1709, 1783, 2900, 9086.

5. Att solen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till kärleken och i följd därav kärlek till Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1837, 2441, 2495, 4060, 4696, 4996, 7083, 10809.

6. Att månen i Ordet betecknar Herren med hänsyn till tron och i följd därav tro på Herren Himmelska Hemligheter 1529, 1530, 2495, 4060, 4996, 7083.

7. Att stjärnorna i Ordet beteckna kunskaper om det goda och det sanna Himmelska Hemligheter 2495, 2849, 4697.

8. Att stammar beteckna alla sanningar och godheter i en sammanfattning, sålunda trons och kärlekens alla ting Himmelska Hemligheter 3858, 3926, 4060, 6335.

9. Att Herrens ankomst är Hans närvaro i Ordet samt uppenbarelse Himmelska Hemligheter 3900, 4060.

10. Att skyarna i Ordet beteckna Ordet i bokstaven eller dess bokstavsmening Himmelska Hemligheter 4060, 4391, 5922, 6343, 6752, 8106, 8781, 9430, 10551, 10574.

11. Att härlighet i Ordet betecknar den Gudomliga Sanningen sådan den är i himlen och sådan den är i Ordets inre mening Himmelska Hemligheter 4809, 5292, 5922, 8267, 8427, 9429, 10574.

12. Att basun eller trumpet betecknar den Gudomliga Sanningen i himlen och uppenbarad från himlen Himmelska Hemligheter 8815, 8823, 8915; detsamma betecknas med röst nr 6971, 9926.

  
/ 603  
  

बाइबल

 

Matteus 23

पढाई करना

   

1 Därefter talade Jesus till folket och till sina lärjungar

2 och sade: »På Moses' stol hava de skriftlärde och fariséerna satt sig.

3 Därför, allt vad de säga eder, det skolen I göra och hålla, men efter deras gärningar skolen I icke göra; ty de säga, men göra icke.

4 De binda ihop tunga bördor och lägga dem människornas skuldror, men själva vilja de icke röra ett finger för att flytta dem.

5 Och alla sina gärningar göra de för att bliva sedda av människorna. De göra sina böneremsor breda och hörntofsarna på sina mantlar stora.

6 De vilja gärna hava de främsta platserna vid gästabuden och sitta främst i synagogorna

7 och vilja gärna bliva hälsade på torgen och av människorna kallas 'rabbi'.

8 Men I skolen icke låta kalla eder 'rabbi', ty en är eder Mästare, och I ären alla bröder.

9 Ej heller skolen I kalla någon jorden eder 'fader', ty en är eder Fader, han som är i himmelen.

10 Ej heller skolen I låta kalla eder 'läromästare', ty en är eder läromästare, Kristus.

11 Den som är störst bland eder, han vare de andras tjänare.

12 Men den som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.

13 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som tillsluten himmelriket för människorna! Själva kommen I icke ditin, och dem som vilja komma dit tillstädjen I icke att komma in.

15 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som faren omkring över vatten och land för att göra en proselyt, och när någon har blivit det, gören I honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än I själva ären!

16 Ve eder, I blinde ledare, som sägen: 'Om någon svär vid templet, så betyder det intet; men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden av sin ed'!

17 I dåraktige och blinde, vilket är då förmer, guldet eller templet, som har helgat guldet?

18 Så ock: 'Om någon svär vid altaret, så betyder det intet; men om någon svär vid offergåvan som ligger därpå, då är han bunden av sin ed.'

19 I blinde, vilket är då förmer, offergåvan eller altaret, som helgar offergåvan?

20 Den som svär vid altaret, han svär alltså både vid detta och vid allt som ligger därpå.

21 Och den som svär vid templet, han svär både vid detta och vid honom som bor däri.

22 Och den som svär vid himmelen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter därpå.

23 Ve eder, I skriftlärde och fariséer. I skrymtare, som given tionde av mynta och dill och kummin, men underlåten det som är viktigast i lagen, nämligen rätten och barmhärtigheten och troheten! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.

24 I blinde ledare, som silen bort myggan och sväljen kamelen!

25 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som gören det yttre av bägaren och fatet rent, medan de inuti äro fulla av vad I haven förvärvat genom rofferi och omättlig ondska!

26 Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, för att sedan också dess utsida må bliva ren.

27 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som ären lika vitmenade gravar, vilka väl utanpå synas prydliga, men inuti äro fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet!

28 Så synens ock I utvärtes för människorna rättfärdiga, men invärtes ären I fulla av skrymteri och orättfärdighet.

29 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som byggen upp profeternas gravar och pryden de rättfärdigas grifter

30 och sägen: 'Om vi hade levat på våra fäders tid, så skulle vi icke hava varit delaktiga med dem i profeternas blod'!

31 Så vittnen I då om eder själva, att I ären barn av dem som dräpte profeterna.

32 Nåväl, uppfyllen då I edra fäders mått.

33 I ormar, I huggormars avföda, huru skullen I kunna söka undgå att dömas till Gehenna?

34 Se, därför sänder jag till eder profeter och vise och skriftlärde. Somliga av dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga av dem skolen I gissla i edra synagogor och förfölja ifrån den ena staden till den andra.

35 Och så skall över eder komma allt rättfärdigt blod som är utgjutet jorden, ända ifrån den rättfärdige Abels blod intill Sakarias', Barakias' sons blod, hans som I dräpten mellan templet och altaret.

36 Sannerligen säger jag eder: Allt detta skall komma över detta släkte.

37 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat.

38 Se, edert hus skall komma att stå övergivet och öde.

39 Ty jag säger eder: Härefter skolen I icke få se mig, intill den tid då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'»

   

स्वीडनबॉर्ग के कार्यों से

 

Arcana Coelestia #5247

इस मार्ग का अध्ययन करें

  
/ 10837  
  

5247. 'And he clipped [his hair and beard]' means a casting aside and the change made so far as the coverings of the exterior natural were concerned. This is clear from the meaning of 'clipping' - that is, clipping the head and beard - as casting aside the coverings of the exterior natural. For 'hair' which was clipped means the exterior natural, see 3301. Also, both hair on the head and that composing the beard correspond in the Grand Man to the exterior natural. This explains why in the light of heaven sensory-minded people - that is, those who have had no belief in anything apart from that which is natural, and have had no desire to understand how anything more internal or purer can exist apart from that which they can perceive with their senses - have a hairy appearance in the next life. They look so hairy that their faces are scarcely anything else than hairy beards. I have seen faces covered with hair like these on many occasions. But rationally-minded people, that is, spiritually-minded ones, with whom the natural has played a correctly subordinate role, are seen with tidy hair. Indeed from the state of people's hair in the next life one can tell what the natural with them is like. The reason spirits appear with hair on their heads is that in the next life spirits look exactly like people on earth. This too is why the Word sometimes includes a description of the hair of the angels people have seen.

[2] From all this one may now see what is meant by 'clipping', as in Ezekiel,

The priests the Levites, the sons of Zadok, shall put off their garments in which they have been ministering and lay them in the holy chambers, and they shall put on other garments, and they shall not sanctify the people in their own garments. And they shall not shave their head and shall not let their hair grow long; they shall surely clip their heads. Ezekiel 44:15, 19-20.

This refers to a new Temple and a new priesthood, that is, to a new Church. 'Putting on other garments' means holy truths; 'not shaving their head, and not letting their hair grow long, but surely clipping their heads' means not casting aside the natural but taking measures to make it conformable, and so to make it subordinate. Anyone who believes that the Word is indeed holy can see that these and all the other details mentioned by the prophet which describe a new land, a new city, and a new Temple and priesthood must not be taken literally. The statement, for example, that the priests the Levites, the sons of Zadok, will minister there, at which time they will put off their ministerial garments and put on new ones, and will also clip their heads, is not meant literally; rather, each and all the details given by the prophet have as their meaning such things as are aspects of a new Church.

[3] The following rules were laid down for the high priest, the sons of Aaron, and the Levites, in Moses,

The priest who is chief among his brothers, on whose head the anointing oil has been poured and who has been consecrated 1 to wear the garments, shall not shave his head or rend his garments. Leviticus 21:10.

The sons of Aaron shall not introduce any baldness on their head or shave the corner of their beard. They shall be holy to their God, and they shall not profane the name of their God. Leviticus 21:5-6.

You shall purify the Levites like this: Sprinkle over them the water of expiation, and they shall pass a razor over their flesh and wash their garments, and they shall be pure. Numbers 8:7.

These rules would never have been given unless they had held holy ideas within them. Can there be anything holy or anything of the Church in the actual rule forbidding the high priest to shave his head or rend his garments, or in the actual rule forbidding the sons of Levi to introduce any baldness on their head or shave the corner of their beard, or in that commanding the Levites to shave their flesh with a razor when they underwent purification? Rather, the possession of an external or natural man made subordinate to the internal or spiritual man, both of which have thereby been made subordinate to the Divine, is the holy idea within those rules; and it is also what angels perceive when man reads about them in the Word.

[4] The same goes for what is said about a Nazirite who was holy to Jehovah. If someone next to him happened to die suddenly and so defile his consecrated head, the Nazirite was required to clip his head on the day of his cleansing; on the seventh day he had to clip it. On the day that the days of his Naziriteship were completed he had to clip his consecrated head at the door of the Tent of Meeting and to take the hair from his head and put it on the fire which was under the sacrifice of peace offerings, Numbers 6:8, 9, 13, 18. For the meaning of a Nazirite and what aspect of holiness he represented, see 3301. No one can possibly understand why anything holy existed within the Nazirite's hair unless he knows from correspondence what is meant by 'the hair' and from this what aspect of holiness a Nazirite's hair corresponded to. Nor can anyone likewise understand how the source of Samson's strength lay in his hair, which he told Delilah about in the following description,

No razor has come upon my head, for I have been a Nazirite of God from my mother's womb. If I am shaved, my strength will depart from me, and I shall become weak and be like anyone else. And Delilah called a man who shaved off the seven locks of his hair; and his strength departed from him. After that, when the hair on his head began to grow, even as it had been shaved off, his strength returned to him. Judges 16:17, 19, 22.

Without any knowledge of correspondence who can see that the Lord's Divine Natural was represented by 'a Nazirite', or that 'Naziriteship' had no other meaning than this, or that Samson's strength was due to that representation?

[5] Anyone who does not know, and more so one who does not believe that the Word has an internal sense, and that the sense of the letter serves to represent the real things contained in the internal sense, will recognize scarcely anything holy at all in these matters, when in fact the greatest holiness lies within them. Anyone who does not know, and more so one who does not believe that the Word has an internal sense that is intrinsically holy cannot know what the following texts enfold within them: In Jeremiah,

Truth has perished and has been cut off from their mouth. Cut off the hair of your Naziriteship and throw it away. Jeremiah 7:28-29.

In Isaiah,

On that day the Lord will shave by means of a razor hired at the crossing-places of the River - by means of the king of Asshur - the head and the hair of the feet; and it will consume the beard also. Isaiah 7:20.

In Micah,

Make yourself bald, and shave your head for the children of your delight; extend your baldness like an eagle, for they have departed from you. Micah 1:16.

Nor will anyone know the aspect of holiness contained in the reference to Elijah's being a man covered with hair, who wore a skin girdle around his loins, 2 Kings 1:8. Nor will he know why the children who called Elisha baldhead were torn apart by the bears out of the forest, 2 Kings 2:23-24.

[6] Both Elijah and Elisha represented the Lord as to the Word, and so represented the Word itself, specifically the prophetical part, see Preface to Genesis 18, and 2762. Being covered with hair and having a skin girdle meant the literal sense, 'a man covered with hair' meaning that sense so far as truths were concerned, 'wearing a skin girdle around his loins' so far as forms of good were concerned. For the literal sense is the natural sense of the Word since it employs ideas formed from things that exist in the world, whereas the internal sense is the spiritual sense because it employs ideas formed from things existing in heaven. These two senses are related to each other in the way that the internal and the external are related in the human being. But because the internal can have no existence without the external, the external being the last and lowest degree of order within which the internal is held in being, the calling of Elisha 'baldhead' therefore meant the shameful accusation made against the Word that it lacked so to speak an external and so lacked a sense suited to man's capacity to understand it.

[7] From all this one may see that every particular detail in the Word is holy. However, this holiness within the Word is discerned by no one unless he is acquainted with the internal sense; yet an inkling of it flows from heaven into someone who believes that the Word is holy. The internal sense known to the angels is the channel through which that influx comes; and even if the person has no understanding of that sense it nevertheless stimulates an affection in him, because the affection felt by the angels who know that sense is communicated to him. From this it is also evident that the Word was given to man so that he might have a means of communication with heaven and so that by flowing into him Divine Truth in heaven might stimulate affection in him.

फुटनोट:

1. literally, whose hand has been filled

  
/ 10837  
  

Thanks to the Swedenborg Society for the permission to use this translation.