0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

29. Det finns tre himlar.

Det finns tre himlar och dessa sins emellan fullständigt åtskilda, den innersta eller tredje, den mellersta eller andra och den yttersta eller första. De följa efter och stå i förhållande till varandra såsom det översta hos människan, som kallas huvudet, det mellersta hos henne, som kallas kroppen, och det lägsta, som kallas fötterna, och såsom den översta delen av ett hus, dess mellersta och dess lägsta delar. I en sådan ordning är även det Gudomliga, som utgår och nedstiger från Herren. I följd härav är himlen på grund av ordningens nödvändighet i en trefald.

266. Hur beskaffad änglarnas vishet är, kan man sluta därav, att de är i himlens ljus, och himlens ljus är i sitt väsen det Gudomliga sanna eller den Gudomliga visheten, och detta ljus upplyser samtidigt deras inre syn, som är sinnets, och deras yttre syn, som är ögonens. Att himlens ljus är det Gudomliga sanna eller den Gudomliga visheten, kan ses ovan (nr 126-133).Änglarna är även i himmelsk värme, som i sitt väsen är det Gudomliga goda eller den Gudomliga kärleken, från vilken de ha böjelse och önskan att vara visa. Att himlens värme är det Gudomliga goda eller den Gudomliga kärleken, kan ses ovan (nr 133-140).Att änglarna är i vishet till den grad, att de kunna kallas visheter, kan man sluta därav, att alla deras tankar och böjelser flyta enligt den himmelska formen, vilken form är den Gudomliga vishetens form, och att deras inre, som tager emot visheten, är sammansatt efter den formen. Att änglarnas tankar och böjelser flyta enligt himlens form, följaktligen även deras förståndighet och vishet, kan ses ovan (nr 201-212).Att änglarna ha en överlägsen vishet, kan även vara tydlig därav, att deras tal är vishetens tal, ty det härflyter omedelbart och spontant från tanken, och denna från böjelsen, så att deras tal är den från böjelsen härrörande tanken i utvärtes form. Därav kommer det, att intet drager dem bort från den Gudomliga inflytelsen, och intet utifrån kommande såsom hos människan införes i deras tal från andra tankar. Att änglarnas tal är deras tankes och böjelses tal, kan ses ovan (nr 234-245).Till en sådan änglarnas vishet bidrager också det, att alla ting som de se med ögonen och förnimma med sinnena överensstämma med deras vishet, eftersom de är motsvarigheter, och härutav är föremålen förebildande former av sådana ting som höra till visheten. Att alla ting som synas i himlarna är motsvarigheter med änglarnas inre, och att de är förebildningar av deras vishet, kan ses ovan (nr 170-182).Dessutom begränsas och sammanträngas inte änglarnas tankar genom föreställningar från rymd och tid, såsom mänskliga tankar, ty rymder och tider är utmärkande för naturen, och vad som tillhör naturen för sinnet bort från andliga ting och borttager den intellektuella synens utsträckning. Att änglarnas föreställningar är utan tid och rymd och sålunda obegränsade i jämförelse med de mänskliga, kan ses ovan (nr 162-169 och 191-199).Änglarnas tankar dragas inte heller ned till jordiska och materiella ting, ej heller störas de av några omsorger om livets behov, således föras de inte heller genom dem bort från vishetens nöjen, såsom människornas tankar i världen. Ty allt kommer till dem för intet från Herren, de klädas för intet, de få föda för intet, bo för intet (nr 181, 190); och därtill få de nöjen och behagligheter allt efter mottagandet av vishet från Herren. Detta är sagt, för att man må veta, varifrån änglarna ha så stor vishet ¹ .

फुटनोट: