5292. ‘In septem annis abundantiae annonae’: quod significet quae insinuata sunt illis temporibus cum multiplicata vera cum bonis, constat ex significatione ‘annorum’ quod sint status, et inde quoque tempora, de qua sequitur; et ex significatione ‘abundantiae annonae’ quod sit multiplicatio veri, seu multiplicatum verum, de qua supra n. 5276, 5278, 5280; hic itaque multiplicata vera cum bonis, quia vera non sunt aliquid nisi cum bonis, et vera non reconduntur in interiore homine, ¹ de qua re mox supra n. 5291, nisi quae conjuncta bonis. Quod ‘anni’ significent non solum status sed etiam tempora, est quia ‘anni’ in sensu interno significant integros status, hoc est, integras periodos a status principio ad finem; hae periodi non aliter exprimi possunt quam per tempora, nec aliter capi ab illis qui in tempore sunt quam sicut tempora; quod anni et dies sint et status et tempora, videatur n. 23, 487, 488, 493, 893, 2906.

Fußnoten:

2849. Att orden ’som stjärnorna på himlen’ avser en myckenhet av insikter i det goda och det sanna är uppenbart av det som ’stjärnor’ betecknar som är insikter i det goda och det sanna, se nr 1808, 2495. De som är andliga liknas på olika ställen i Ordet vid ’stjärnor’, och detta på grund av att de har insikter i det goda och det sanna, men så inte de som är himmelska, eftersom de inte har insikter utan förnimmelser. En ytterligare orsak till jämförelsen är att stjärnorna lyser upp natthimlen, och de som är andliga har nattligt ljus – likt det som månen och stjärnorna sprider – i jämförelse med dagsljuset, som de himmelska befinner sig i. Att de som är andliga har ett i jämförelse med de himmelska dunkelt ljus, se nr 1043, 2708, 2715.