1. OM HIMLEN OCH HELVETET

När Herren inför lärjungarna talar om tidevarvets fulländning, som är kyrkans sista tid ¹ , säger Han vid slutet av förutsägelserna om dess efter varandra följande tillstånd med avseende på kärlek och tro ² :

»Strax efter de dagarnas bedrövelse skall solen förmörkas, och månen skall inte giva sitt sken, och stjärnorna skola falla från himlen, och himlarnas krafter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken synas i himlen; och då skola jordens alla stammar jämra sig, och de skola se Människosonen komma i himlens skyar med makt och mycken härlighet. Och Han skall utsända sina änglar med basun och stor röst, och de skola församla Hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ena ände till den andra.» (Matteus 24:29-31.)

De som förstå dessa ord efter bokstavsmeningen tro inte annat än att på den sista tid som kallas den yttersta domen skall allt detta ske i enlighet med den bokstavliga skildringen. De tro sålunda inte endast, att solen och månen skola förmörkas, och att stjärnorna skola falla från himlen, samt att Herrens tecken skall synas i himlen, och att de skola se Honom i skyarna jämte änglar med basuner, utan även, enligt förutsägelser på andra ställen, att hela den synliga världen skall förgås, och att det sedan skall uppstå en ny himmel och en ny jord.

Denna uppfattning ha de flesta i kyrkan nu för tiden. Men de som tro så känna inte till de hemligheter som är dolda i Ordets alla enskilda ting. Ty i varje särskilt uttryck i Ordet är det en inre mening, i vilken inte förstås naturliga och världsliga saker, sådana som är i bokstavsmeningen, utan andliga och himmelska ting, och detta inte endast med avseende på meningen av flera ord, utan även med avseende på vart enda ord ³ . Ordet är nämligen skrivet helt och hållet medelst motsvarigheter ⁴ för det ändamåls skull, att det må vara en inre mening i alla enskilda ting. Hur beskaffad den meningen är, kan inses av allt som blivit sagt och visat därom i Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) och även av vad som sammanförts därifrån i förklaringen om Vita Hästen, varom talas i Uppenbarelseboken.

Enligt samma mening bör man förstå Herrens ovan anförda ord om sin ankomst i himlens skyar. Med solen, som skall förmörkas, betecknas Herren med hänsyn till kärleken ⁵ ; med månen Herren med avseende på tron ⁶ ; med stjärnorna kunskaperna om det goda och det sanna eller om kärlek och tro ⁷ ; med Människosonens tecken i himlen uppenbarandet av den Gudomliga Sanningen; med jordens stammar, som skola jämra sig, allt som hör till det sanna och det goda eller till tro och kärlek ⁸ ; med Herrens ankomst i himlens skyar med makt och härlighet Hans närvaro i Ordet och uppenbarelse ⁹ ; med skyar betecknas Ordets bokstavsmening ¹⁰ , och med härlighet Ordets inre mening ¹¹ ; med änglar med basun och stor röst betecknas himlen, varifrån den Gudomliga Sanningen är ¹² .

Härav kan man inse, att med dessa Herrens ord förstås, att vid kyrkans slut, då det inte mer finns någon kärlek och i följd därav inte heller någon tro, Herren skall upplåta sitt Ord med avseende på dess inre mening och uppenbara himlens hemligheter. De hemligheter som skola uppenbaras i vad som nu följer angå himlen och helvetet samt människans liv efter döden.

Den människa som tillhör kyrkan känner nu för tiden knappt något om himlen och helvetet, ej heller om sitt liv efter döden, ehuru alla dessa saker är beskrivna i Ordet. Ja, många som är födda inom kyrkan förneka dem även, sägande i sitt hjärta: Vem har kommit därifrån och berättat? För att inte ett sådant förnekande, som i synnerhet råder hos dem som ha mycken världslig vishet, även må besmitta och fördärva de i hjärtat okonstlade och de i tron enkla, har det givits mig att vara tillsammans med änglar och att tala med dem såsom en människa med en människa samt även att se, vad som är i himlarna och vad som är i helvetena, och detta nu i tretton år. Därför får jag nu beskriva dessa ting på grund av vad jag har sett och hört, i förhoppning om att okunnigheten sålunda må upplysas och otron skingras. Att nu för tiden en sådan omedelbar uppenbarelse sker, är därför, att det är den som förstås med Herrens ankomst.

Poznámky pod čarou:

5290. ‘Et praeficiat praefectos super terram’: quod significet ordinationem communium in naturali, constat ex significatione ‘praeficere’ quod sit ordinare; ex significatione ‘praefectorum’ quod sint communia, de qua sequitur; et ex significatione ‘terrae’ hic terrae Aegypti, quod sit mens naturalis, ut mox supra n. 5288; quod ‘praefecti’ sint communia, est quia communia sunt in quibus et sub quibus sunt particularia, videatur n. ¹ 917, 4269, 4325 fin. , 4329, 4345, 4383, 5208; per ‘principes’ autem significantur primaria, n. 1482, 2089, 5044.

Poznámky pod čarou:

4495. ‘Factum in die tertio’: quod significet continuum usque ad finem, constat a significatione ‘diei tertii’ quod sit completum a principio ad finem, de qua n. 2788, ita quoque continuum; quod ‘dies tertius’ id significet, vix credere possunt illi qui putant historica Verbi solum historica mundana esse, et modo sancta quia in codice sacro sunt; sed quod non solum ipsa historica Verbi involvant ¹ spiritualia et caelestia quae non exstant in littera, sed etiam omnes voces, et praeterea omnes numeri, in explicationibus quae praecedunt: ostensum est; quod ita ² se res habeat, ex Divina Domini Misericordia: constabit adhuc melius ³ in propheticis, quae non ita mentem in sensu litterae quoad seriem tenent prout historica: at quod numerus ⁴ ternarius ⁵ , sicut etiam numerus septenarius, ut et numerus duodenarius, arcana involvant, nulli non qui Verbum ⁶ quoad interior: ejus scrutatur, constare potest; et si in illis numeris, sequitur quod etiam in reliquis numeris qui in Verbo, arcanum sit, ⁷ nam Verbum ubivis sanctum est;

[2] quandoque cum locutus sum cum angelis, visi ⁸ sunt numeri quasi scripti ante oculos, sicut qui in carta in claro die et perceptum quod ipsae res, de quibus locuti sunt in tales numero cadant, a qua experientia etiam ⁹ scire datum est quod unusquisque numerus in ¹⁰ Verbo aliquod arcanum contineat; hoc manifeste videri ¹¹ potest ab his apud Johannem, Mensus est murum sanctae Hierosolymae centum quadraginta quatuor cubitorum, quae est mensura hominis, hoc est, angeli, Apoc. 21:17: et alibi, Qui habet intelligentiam, computato numerum bestiae, numerus enim hominis est, nempe numerus ejus est sexcenta sexaginta sex, 13:18;

quod prior numerus, nempe centum quadraginta quatuor sit ex duodecim in se multiplicatis et quod numerus sexcenta sexaginta sex sit ex numero ternario et seno, patet; quid ‘sancti autem’ involvant, constare potest ex sancto numeri duodecim, de quo ¹² videatur n. 577, 2089, 2129 f. , 2130 f. , 3272, 3858, 3913, et de sancto numeri ternarii, n. 720, 901, 1825, 2788, 4010;

[3] hic numerus, ‘nempe’ ternarius, quia significabat ¹³ completum usque ad finem, ita unam periodum magnam vel parvam, ideo in Ecclesia repraesentativa receptus est, et adhibebatur quoties tale significaretur, etiam in Verbo in quo omnia et singula significant, ut constare potest ab his locis ¹⁴ ;

Quod irent iter trium dierum et sacrificarent,

Exod. 3:18:5:3: quod parati essent ad ¹⁵ diem tertium, quia die tertio descenderet Jehovah super montem Sinai, Exod. 19:11, 15,

16, 18: quod de carne sacrificii nihil relinqueretur ad diem tertium, Lev. 7:16-18; 19:6, 7: quod super immundum spargeretur aqua separationis die tertio et die septimo, Num. 19:11 ad fin. :

et quod qui tetigerunt occisum in bello, mundarentur die tertio et die septimo, Num. 31:19-25:

[4] quod Joshua mandaverit populo ut intra tres dies transirent Jordanem, Jos. 1:11; 3:2: quod Jehovah ter vocaverit Samuelem, et ter Samuel cucurrerit ad Eli, et quod tertia vice intellexerit Eli quod Jehovah vocaret Samuelem, 1 Sam. 3:1-8: quod Jonathan diceret ad Davidem, quod occultaret se in agro ad vesperam tertiam; et quod Jonathan mitteret ad illum crastino tertio, et revelaret animum patris sui: et quod Jonathan tunc ad latus lapidis jacularetur tres sagittas: et quod post illud David se incurvaverit tribus vicibus ad terram coram Jonathane, 1 Sam. 20:5, 12, 19, 20, 35, 36, 41: quod tria proposita sint Davidi, ut ex illis unum eligeret, vel quod ventura fames septem annis, vel tribus mensibus fugiturus pro hostibus, vel futura tribus diebus pestis in terra, 2 Sam. 24:11-13

[5] quod Rehabeam diceret ad coetum Israelis, qui petebant ut allevarentur a jugo patris ejus, quod abirent tres dies et reverterentur; et quod venerint ad Rehabeamum die tertio, sicut dixit rex, Revertimini ad me die tertio,

12:5, 12: quod Elias se mensus super filium viduae tribus vicibus,

1. Reg. 17:21: quod Elias dixerit, ut funderent aquam super holocaustum et ligna tertia vice, et tertia vice fecerunt,

18:34 quod Jonas fuerit in ventre ceti tribus diebus et tribus noctibus, Jon. 2:1 [KJV 1:17]; Matth. 12:40 ¹⁶ : quod Dominus locutus de homine qui plantavit vineam, quod miserit tribus vicibus servos, et postea filium, Marcus 12:2, 4-6; Luc. 20:12, 13

quod de Petro, quod ter abnegaturus Ipsum, Matth. 26:34; Joh. 13:38: quod dixerit ad Petrum tribus vicibus, Amasne Me? Joh. 21:15-17.

[6] Ex his ¹⁷ et pluribus aliis in Verbo constare potest quod in numera ternario fuerit arcanum, et quod numerus ille ¹⁸ inde inter significativa ¹⁹ in Ecclesiis antiquis receptus sit; quod significet integram periodum Ecclesiae ac rerum in Ecclesia, ita magnam vel parvam, patet, proinde completum et quoque continuum usque ad finem; ut manifeste apud Hoscheam,

Jehovah vivificabit nos post biduum, in ²⁰ die tertio eriget ²¹ nos, et vivemus coram Ipso, 6:2.

Poznámky pod čarou: