6335. ‘Et vocavit Jacob filios suos’: quod significet ordinationem verorum fidei et bonorum amoris in naturali, constat a significatione ‘vocare’ quod sit ordinare, nam causa convocationis erat ut sisterentur vera fidei et bona charitatis in illa ordinatione; et a repraesentatione ‘Jacobi et filiorum ejus’ quod sint vera fidei et bona amoris in naturali; quod ‘Jacob’ sint illa in communi, videatur n. 3509, 3525, ¹ 3546, 3659, 3669, 3677, 3775, 3829, 4234, 4273, 4337, 5506, 5533, 5535, 6001, 6236, et quod ‘filii ejus’ seu tribus ab illis nominatae, in particulari, n. 3858, 3926, 3939, 4060. Quod ordinationem verorum fidei et bonorum amoris quae hic significatur, et in sensu interno in hoc capite sistitur, attinet, sciendum quod ‘duodecim tribus Israelis’ omnia vera et bona in uno complexu, in genere repraesentaverint, ita omnia vera et bona quae procedunt a Domino, proinde quae sunt in caelo et ex quibus caelum; et quia ² omnia in genere, etiam singula in specie repraesentantur; nam genera in se continent species sicut communia partes.

[2] Secundum bona et inde vera variantur luces in caelo, et secundum luces variantur status ³ intelligentiae et sapientiae, inde est quod per Urim et Thummim transmicuerit ac transvibrata fuerit lux, et quidem varie secundum statum rei de ⁴ qua interrogatio fuit; hoc fiebat quia duodecim tribus, per quas significabantur omnia vera et bona in genere, designatae erant in pectorali illo, seu in Urim et Thummim, singularis enim lapis pretiosus erat pro unaquavis tribu; quod lapides pretiosi essent, erat quia ⁵ significant vera spiritualia et caelestia, n. 114, 3720, et ‘aurum’ cui insculpti fuerunt, bonum, n. 113, 1551, 1552, 5658; hoc arcanum est quod per Urim et Thummim significatum est.

[3] Quod duodecim tribus talia significaverint, patet a locis in Verbo ubi nominantur, imprimis ab hereditate tribuum in terra Canaane, de qua apud Joshuam, et ab hereditate earum in regno Domini, de qua apud Ezechielem in ultimis capitibus ubi de nova terra, nova Hierosolyma, et de novo templo; et apud Johannem in Apocalypsi, 7:4-8;

tum ab ordinatione earum in deserto cum castrametabantur, quae talis erat ut per illam repraesentarent vera et bona in suo genuino ordine; inde hoc propheticum Bileami, Cum tolleret Bileamus oculos suos, et videret Israelem habitantem juxta tribus suas, venit super eum spiritus Dei, et edidit enuntiatum, et dixit; ... Quam bona sunt tabernacula tua Jacob, habitacula tua Israel; sicut valles plantantur, sicut horti juxta fluvium, sicut santalos plantavit Jehovah, sicut cedros juxta aquas, Num. 24:2, 3, 5, 6; videantur etiam quae de tribubus et de earum ⁶ ordinationibus, n. 2129, 3858, ⁷ 3862, 3926, 3939, 4060, ⁸ 4603 ostensa sunt.

Poznámky pod čarou:

357. De rika och de fattiga i himlen.

Det är olika meningar om mottagandet i himlen. Somliga mena, att de fattiga mottagas och inte de rika; somliga att såväl de rika som de fattiga bliva mottagna; andra att de rika inte kunna tagas emot, om de inte avsäga sig sin förmögenhet och bliva såsom de fattiga. Var och en bestyrker sin mening från Ordet. Men de som göra skillnad mellan de rika och de fattiga med hänsyn till himlen förstå inte Ordet. Ordet är i sitt inre andligt, i bokstaven däremot naturligt. De som fatta Ordet endast efter den bokstavliga meningen och inte efter någon andlig mening misstaga sig därför i många ting, i synnerhet i fråga om de rika och de fattiga; såsom att det är lika svårt för de rika att ingå i himlen som för en kamel att gå genom ett nålsöga, och att det för de fattiga är lätt, eftersom de är fattiga, eftersom det heter:

»Saliga är de fattiga, ty dem hör himmelriket till» [Matteus 5:3], Lukas 6:20-21. Men de som ha någon kunskap om Ordets andliga mening tänka annorlunda. De veta, att himlen är för alla som leva ett trons och kärlekens liv, vare sig de är rika eller fattiga. Men vilka som i Ordet förstås med »rika» och vilka med »fattiga», skall sägas i det följande. Av mycket samtal och samvaro med änglar har det blivit mig givet att med visshet veta, att de rika komma till himlen lika lätt som de fattiga, och att en människa inte uteslutes från himlen på grund av, att hon har överflöd på många ting, och inte emottages i himlen på grund av att hon är i armod. Där finnas såväl rika som fattiga, och många rika i större härlighet och lycksalighet än de fattiga.