0. Om Himlen och dess underbara ting och om Helvetet

På grund av vad som blivit hört och sett

Av EMANUEL SWEDENBORG

Översatt från Latinska Originalspråket

(Enligt Immanuel Tafels Upplaga Av År 1862)

Av Gustaf Bæckström, Pastor i Nya Kyrkans Församling, Stockholm

Bokförlaget Nova Ecclesia Tryck, Stockholm, 1944

OM HIMLEN OCH HELVETET

Herren är himlens Gud. 2

Herrens Gudomliga bildar himlen. 7

Herrens Gudomliga i himlen är kärlek till Honom och kärlek till nästan. 13

Himlen är åtskild i två riken. 20

Det finns tre himlar. 29

Himlarna bestå av otaliga samfund. 41

Varje samfund är en himmel i en mindre form, och varje ängel är en himmel i minsta form. 51

Hela himlen i en sammanfattning framställer bilden av en enda människa. 59

Varje samfund i himlarna framställer bilden av en enda människa. 68

Varje ängel är därför i fullkomlig mänsklig form. 73

Det är från Herrens Gudomliga Mänskliga som himlen i det hela och i varje del framställer bilden av en människa. 78

Utdrag Ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Herren Och Hans Gudomliga Mänskliga. 86

Det är en motsvarighet mellan allt i himlen och allt hos människan. 87

Det är en motsvarighet mellan himlen och alla ting på jorden. 103

Om solen i himlen. 116

Om ljus och värme i himlen. 126

Om de fyra väderstrecken i himlen. 141

Änglarnas förändringar av tillstånd i himlen. 154

Om tid i himlen. 162

Förebildningar och företeelser i himlen. 170

Om de kläder som änglarna visa sig vara klädda i. 177

Änglarnas boningar och hem. 183

Om rymd i himlen. 191

Himlens form, enligt vilken det är sammanslutningar och gemenskap där. 200

Om styrelser i himlen. 213

Gudsdyrkan i himlen. 221

Himlens änglars makt. 228

Änglarnas tal. 234

Änglars tal med människan. 246

Om skrifter i himlen. 258

Himlens änglars vishet. 265

Tillståndet av oskuld hos änglarna i himlen. 276

Tillståndet av frid i himlen. 284

Himlens förbindelse med människosläktet. 291

Himlens förbindelse med människan genom Ordet. 303

Himlen och helvetet är från människosläktet. 311

Hedningarna eller folken utom kyrkan i himlen. 318

Barnen i himlen. 329

De visa och de enkla i himlen. 346

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) Om Kunskaper. @@356

De rika och de fattiga i himlen. 357

Äktenskap i himlen. 366

Änglarnas förrättningar i himlen. 387

Den himmelska glädjen och lyckan. 395

Himlens omätlighet. 415

OM ANDARNAS VÄRLD OCH MÄNNISKANS TILLSTÅND EFTER DÖDEN.

Vad andarnas värld är. 421

Varje människa är med hänsyn till sitt inre en ande. 432

Människans uppväckelse från de döda och inträde i det eviga livet. 445

Människan är efter döden i fullkomlig mänsklig form. 453

Människan har efter döden alla sinnen, varje hågkomst, tanke och böjelse som i världen och kvarlämnar intet utom sin jordiska kropp. 461

Människan är efter döden sådan som hennes liv har varit i världen. 470

Vars och ens livs nöjen vändas efter döden i det som motsvarar. 485

Om människans första tillstånd efter döden. 491

Om människans andra tillstånd efter döden. 499

Om människans tredje tillstånd efter döden, som är ett tillstånd av undervisning för dem som komma till himlen. 512

Ingen kommer till himlen av omedelbar barmhärtighet. 521

Det är inte så svårt som man tror att leva ett liv som leder till himlen. 528

OM HELVETET

Herren styr helvetena. 536

Herren nedkastar inte någon i helvetet, utan anden kastar sig själv dit. 545

Alla som är i helvetena är i ondskor och därav falskheter från självkärlek och världskärlek. 551

Vad helvetets eld är, och vad tandagnisslan är. 566

Om de helvetiska andarnas ondska och skändliga konster. 576

Om helvetenas utseende, läge och flertal. 582

Om jämvikten mellan himlen och helvetet. 589

Människan är i frihet genom jämvikten mellan himlen och helvetet. 597

Utdrag ur Arcana Coelestia (Himmelska Hemligheter) om människans frihet, om inflytelse och om de andar, genom vilka förbindelser ske.

4996. ‘Eo quod tu uxor illius’: quod significet quia non alii bono conjungendum, constat ex significatione 'uxoris' quod sit verum adjunctum suo bono, de qua n. 1468, 2517, 3236, 4510, 4823, hic verum naturale non spirituale cum bono naturali non spirituali, ut supra n. 4988.

9323. ‘Et benedicet pani tuo et aquis tuis’: quod significet incrementum boni amoris et veri fidei, constat ex significatione ‘benedici a Jehovah ¹ ’ quod sit fructificari in bonis et multiplicari in veris, de qua n. 2846, 3406, 4981, 6091, 6099, 8939, ita incrementum in talibus quae sunt amoris et fidei, ex significatione ‘panis’ quod sit bonum amoris, de qua n. 276, 680, 2165, 2177, 3478, 3735, 3813, 4211, 4217, 4735, 4976, 6118, 8410, et ex significatione ‘aquae’ quod sit verum fidei, de qua n. 680, 739, 2702, 3058, 3424, 4976, 5668, 6346, 7307, 8568. Quia ‘panis’ significabat omne bonum amoris et ‘aqua’ omne verum fidei in complexu, et quia ‘benedici a Jehovah’ significat omne incrementum in illis, ideo sollemne votivam fuit in Ecclesiis antiquis ut Jehovah benedicat pani et aquis, et quoque communis formula dicere panem et aquam cum exprimeretur omnis cibus et omnis potus naturalis, ac intelligeretur omne bonum et omne verum spirituale, haec enim sunt quae nutriunt vitam spiritualem sicut illa vitam naturalem, n. 4976;

[2] haec significantur per ‘panem’ et ‘aquam’ in sequentibus locis: ² apud Esaiam,

Ecce Jehovah Zebaoth removens ex Hierosolyma et Jehudah omnem baculum panis, et omnem baculum aquae, 3:1;

‘baculus panis’ pro potentia et vita ex bono, et ‘baculus aquae’ pro potentia et vita ex vero:

apud Ezechielem,

Ecce Ego frangens baculum panis in Hierosolyma, ut comedant panem in pondere et in sollicitudine, et aquam ³ in mensura et cum stupore bibant; ut careant pane et aqua, et desolentur vir et frater ejus, et contabescant propter iniquitatem suam, 4:16, 17;

quod ‘carere pane et aqua’ sit deprivari bono amoris et vero fidei, patet manifeste, nam dicitur ut ‘desolentur vir et frater ejus, et contabescant propter iniquitatem’: pariter apud eundem,

Panem suum cum sollicitudine comedent, et aquas suas cum stupore bibent, ut devastetur terra ejus a plenitudine ejus, propter violentiam omnium habitantium ⁴ in ea, 12:19:

[3] apud Amos, Ecce dies venturi quibus immittam famem in terram, non famem ad panem, neque sitim ad aquas, sed ad audiendum verba Jehovae, 8:11: in libro Primo Regum, Dixit vir Dei ad Jerobeamum, Si dares mihi dimidiam domum tuam, non ingredior tecum, nec comederem panem, neque biberem aquam in loco hoc; sic namque praecepit Jehovah, dicendo, Non comedes panem, neque bibes aquam, neque redibis per viam quam ivisti. Sed propheta ex Bethele dixit ad illum, quod dictum a Jehovah, quod ⁵ comederet secum panem et biberet aquam, mentiendo; et reversus est cum eo, et comedit panem in domo ejus et bibit aquas; quapropter discerptus est a leone, 13:8, 9, 16-19, 24; ⁶ quod non ederet panem et biberet aquam apud Jerobeamum, significabat ⁷ quod abhorresceret bonum ibi et quoque verum, quia erant profanata, Jerobeamus enim profanavit altare et omnia sancta cultus, ut patet ab historicis Verbi ibi.

[4] Defectus boni et veri spiritualis significabatur per quod non data sit pluvia per tres annos et dimidium regnante Achabo, usque ut deficeret panis et aqua; et quod tunc abiret Elias ad viduam in Sarepta, et peteret ab illa parum aquae in vase ut biberet, et ⁸ frustum panis ut ederet, 1 Reg. 17 et 18;

per ‘panem’ enim significabatur ⁹ omne bonum Ecclesiae, et per ‘aquam’ omne verum Ecclesiae, ut supra dictum est; ¹⁰ quia eo tempore repraesentabantur talia, ex causa quia repraesentativam Ecclesiae erat apud illos, et quia sic per repraesentativa conscriberetur ¹¹ Verbum, etiam historicum, inde erat quod devastatio boni et veri repraesentaretur ¹² per defectum panis et aquae; quoniam ¹³ ‘panis’ significabat omne bonum amoris in complexu, ideo quoque sacrificia dicebantur panis, n. 2165, et ideo quoque Dominus Se vocat ‘panem qui e caelo descendit’, Joh. 6:48, 50, 51, nam Dominus ¹⁴ est ipsum Bonum Amoris.

Бележки под линия: